Vad vill partierna med Sveriges demokratibistånd?

Nyhet - 2022-09-08
Inför valet har vi skickat ut en enkät till riksdagspartierna där vi bland annat frågade om partiernas syn på Sveriges demokratibistånd och dess inriktning. Svaren visar att en majoritet av partierna vill se en ökad nivå på demokratibiståndet.
Kvinna i orange t-shirt håller i en megafon. I bakgrunden syns demonstranter med plakat.


Den demokratiska utvecklingen i världen fortsätter att backa och våldet mot människorättsförsvarare ökar. Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är idag Sidas största område och motsvarar ungefär en fjärdedel av biståndet. 6 av 8 riksdagspartier anser att demokratibiståndet ska öka ytterligare.

Socialdemokraterna är ett av två partier som inte vill utlova ett ökat demokratibistånd.

”Sverige har enligt OECD ett av världens mest generösa och effektiva bistånd som spelar en viktig roll i att bygga demokratiska samhällen och förebygga konflikter. Vi ska fortsätta leda vägen. Biståndet ska vara hållbart, stärka demokrati och rättvis förvaltning i svaga stater och skapa förutsättningar för fattiga människor att leva bättre liv”, svarar Miljöpartiet, ett av de partier som anser att demokratibiståndet ska öka. 

Ett annat är Liberalerna:

”Demokratibistånd har många positiva följdeffekter. Välfungerande demokratier är fundamentala element i allt från fattigdomsbekämpning till kampen för alla människors mänskliga fri- och rättigheter. Därav bör demokratibiståndet prioriteras.”

Vilken nivå bör Sveriges demokratibistånd ligga på?

 

Socialdemokraterna är ett av två partier som inte vill utlova ett ökat demokratibistånd:

”Att bestämma en summa för varje enskilt område är inte möjligt. Detta eftersom det måste finnas en viss flexibilitet år till år för att svara på uppståndna situationer och kriser i vår omvärld.” Socialdemokraterna anser att demokratibiståndet bör ligga kvar på samma nivå som idag.

Det andra partiet är Sverigedemokraterna, som anser att demokratibiståndet ska minska:

”En miniminivå av mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer är en förutsättning för att demokrati skall kunna etableras och bör utgöra grundkrav för svenskt bistånd utöver ren nödhjälp. I avsaknad av mänskliga rättigheter och rättsstat kan bistånd ges till vissa organisationer och partier som arbetar för att förbättra situationen, men villkoren för sådana organisationer har på senare år försämrats i många länder, exempelvis Ryssland och Kina.”

Vilket demokratibistånd är mest effektivt?

På frågan om hur demokratibiståndet ska utformas för att verka för en positiv demokratiutveckling, ökad respekt för mänskliga rättigheter och ett ökat skydd för utsatta grupper lyfter alla partier utom Sverigedemokraterna vikten av att stötta civilsamhället.

”Sverige har under lång tid gett stöd till uppbyggnad och utveckling av civilsamhälle i form av rättighetsorganisationer, fackföreningar och demokratiska politiska partier. I allt fler länder blockeras det här arbetet genom lagstiftning som begränsar eller omöjliggör dessa organisationers arbete. Därför behöver delvis nya vägar skapas för att kunna stödja olika civilsamhällesorganisationers uppbyggnad och utveckling där aktiviteterna genomförs utanför det aktuella landet. Det är viktigt att stärka samverkan mellan olika aktörer i civilsamhället i breda allianser för demokratisk utveckling”, svarar Socialdemokraterna.

V: Det krympande utrymmet drabbar civilsamhället i sin helhet, men vissa rörelser är mer utsatta än andra.

”Vi vill öka det bilaterala demokratibiståndet och anser att mycket av det demokratibistånd som idag ges är bra. I en liberal, demokratisk rättsstat är ett livskraftigt civilsamhälle som kan ge människor möjlighet att engagera sig för att lösa problem tillsammans eller att gemensamt kräva sin rätt oerhört viktigt”, svarar Centerpartiet.

En stor del av det svenska demokratibiståndet går till att stärka civilsamhället. Idag ser vi dock en utveckling där civilsamhällesorganisationer har fått det allt svårare att verka i många länder runt om i världen, något som Vänsterpartiet påpekar i sitt svar:

”Det krympande utrymmet drabbar civilsamhället i sin helhet, men vissa rörelser är mer utsatta än andra. Där märks facklig organisering, feministiska rörelser, miljö- och markaktivister, ursprungsfolk, hbtq-organisationer, media och journalister, forskare och akademiker.”

Förslag på nya strategier

Några partier föreslår nya strategier för det svenska demokratibiståndet. Kristdemokraterna, till exempel, vill införa en särskild frihetsfond:

KD: Civilsamhällets organisationer bör få en större roll i kanaliseringen av bistånd.

”Kristdemokraterna driver sedan tidigare att Sverige inom ramen för en särskild biståndsstrategi ska införa en frihetsfond för att ge ett flexibelt och snabbt stöd till demokratikämpar och människorättsförsvarare, så att de kan verka, leva mer värdigt och få kontakt med omvärlden. […] Vår utgångspunkt är att biståndet behöver riktas till en bred palett av aktörer, stora som små, för att kunna göra mest nytta. Civilsamhällets organisationer bör få en större roll i kanaliseringen av bistånd.”

Två partier, Moderaterna och Liberalerna, lyfter förslaget om en mer-för-mer-princip som gynnar de mottagare som gör demokratiska framsteg:

”Det svenska biståndet ska gå till att stärka civilsamhället, demokratiaktivister samt fri media. Minst lika viktigt är dock att den svenska staten avstår från att finansiera offentliga aktörer i stater som motarbetar mänskliga rättigheter och demokrati. Svenskt bistånd ska aldrig gå till att finansiera diktatorers statskassor. Vi vill därför se en ordning där biståndsmyndigheterna arbetar för principen ”mer för mer och mindre för mindre” där mottagarländer prioriteras efter framgångsrikt reformarbete vad gäller demokrati, rättsstat och antikorruption”, svarar Moderaterna.

L: Det är viktigt att demokratibiståndet hjälper till att skapa trygga institutioner för demokratiutveckling, och stärker civilsamhället.

Liberalerna är inne på samma spår:

”Vi vill se att svenskt bistånd utgår ifrån en mer-för-mer-princip som stöttar de som kämpar för demokratiska värden, och detta innebär i sin tur ett mindre-för-mindre system för de stater som är på väg åt fel håll. Det är viktigt att demokratibiståndet hjälper till att skapa trygga institutioner för demokratiutveckling, och stärker civilsamhället.”

 

Samtal på Bokmässan: Hur kan vi rädda demokratin i världen?

På bokmässan arrangerar vi ett samtal med beslutsfattare, forskare och skribenten till vår kommande rapport om global demokratiutveckling och svenskt demokratibistånd.

Medverkande:
Mats Wingborg, skribent och utredare
Martin Lundstedt, forskare, V-dem institutet
Fredrik Westerholm, enheten för demokrati och mänskliga rättigheter, Sida
Moderator: Anna Stenvinkel, Generalsekreterare, ForumCiv

Scen: Globala Torgets stora scen, H-hallen, plan 1 på Bokmässan.

Samtalet sänds även live på Facebook.

Mer aktuellt

personer tänder ljus vid manifestation i Colombia
Rapport - 2022-09-22

Ny rapport: Vem värnar demokratin?

I en ny rapport uppmanar vi Sida att se över hur man kan agera i auktoritära länder för att stötta demokratiska krafter i dessa länder.