Uppfriskande rakhet i Minsk

Den politiska oppositionen och representanter från civilsamhället diskuterade människorätts-situationen i landet med regeringen. Ett möte där vissa av deltagarna periodvis sitter i fängelse, och andra nekas inträde till landet för sina ställningstaganden.

 Mötet möjliggjordes av Kent Härstedt, Forum Syds ordförande liksom vice ordförande i Organisationen för Säkerhet och Samarbete parlamentariska förslamling i Europa (OSSE).

Miklos Haraszti, FN:s specialrapportör för Belarus öppnade mötet. En ovanlig gäst i landet då hans mandat inte erkänns av regeringen och därför vanligtvis förbjuds att resa in i landet. Haraszti uttryckte oro över ett flertal saker i Belarus, som de statligt monopoliserade TV-sändningarna, oppositionens begränsningar i parlamentet, användandet av dödsstraff och de godtyckliga processerna som registrerar icke-statliga organisationer.

Andrei Bastunets, ordförande för Belarus journalistförening, instämde i slutsatserna i sin rapport om rätten till tryckfrihet i landet. Redan i slutet av mars i år hade 96 journalister arresterats, jämfört med 13 under hela 2016.   

Valery Voronetsky, parlamentariker för utrikespolitiska departementet, representerade regeringen på mötet. Voronetsky avfärdade civilsamhällets och oppositionens uppgifter om att mötesfrihet, press- och åsiktsfrihet blir kränkta. Istället poängterade han att internationella påtryckningar inte kommer skapa politisk förändring. 

- Ni är alla medvetna om att när externa påtryckningar utövas på en stat, tvingas staten försvara sig. Det får konsekvenser, inte bara för utrikes, utan också för inrikespolitiken. Ingen stat med självaktning skulle tillåta inblandning i sina egna angelägenheter.

Deltagare från den politiska oppositionen uppmanade till strukturella reformer som innefattar bland annat rätten till mötesfrihet, rätten för politiska partier att manifestera och demonstrera och därmed tillåta fria och rättvisa val. Människorättsaktivisten Ales Bialiatski, aktiv i organisationen Viasna, kritiserade också den statliga reaktionen under protesterna i våras. Över tusen människor fängslades genom ”orimliga domstolsbeslut” enligt Bialiatski som också delade med sig av sin egen säkerhetssituation. 

-2003 vägrade justitieministeriet min organisations rätt att registrera sig och just nu är vi de facto förbjudna. Enligt artikel 193.1 i brottsbalken skulle jag kunna föras bort från det här rummet och flyttas till Volodarka-fängelset, allt i enlighet med lagen.

Parlamentariker Voronetsky verkade borsta av sig kritiken och försökte istället ingjuta förtroende för regeringen.

-Vi belarusier har alltid varit krigare. Vi försvarade vår frihet, rätten att kalla oss belarusier och därför uppskattar vi inte när de försöker tvinga oss till något. Varför tror någon att de bättre förstår mänskliga rättigheter än oss? På vilka grunder? Sluta med era påtryckningar och ni kommer få se ett exempel på den mest demokratiska och mest humana staten i Centraleuropa och hela regionen. 

När Belarusiska tidningen TUT frågade huruvida Voronetsky skulle vara beredd att bjuda in FN:s specialrapportör Miklos Haraszti till Belarus gavs svaret "Jag representerar inte parlamentet. Jag kan bara säga att vi definitivt kommer överväga det."

Det ovanliga mötet gav inga tydliga åtaganden från regeringen men kan innebära början på en dialog som tidigare har avfärdats.