”Kontakterna mellan civilsamhället i Sverige och Östeuropa är avgörande för att bygga hållbara samhällen”

På vilka sätt kan Sverige stötta civilsamhället i Östeuropa och Södra Kaukasus?

– Sverige kan stötta civilsamhället i Östeuropa dels genom vårt löpande stöd, som har pågått under många år, dels genom att se till att civilsamhället inkluderas i diskussionerna om en ny EU-politik för länderna i Östeuropa i ljuset av den dramatiska utvecklingen i regionen. I Sverige har vi starka civilsamhällesaktörer med stor erfarenhet av att arbeta i de här länderna. Kontakterna mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i Östeuropa är avgörande för att det stöd som nu riktas mot länderna i regionen både från Sverige och EU blir hållbart, gör samhällena motståndskraftiga och främjar reformer.  

EU:s Östliga partnerskap täcker sex olika länder med olika styren och prioriteringsområden. Vilka möjligheter och utmaningar ser du för samverkan mellan de sex länderna?  

– I dagsläget pågår en diskussion inom EU om hur unionens politik för länderna inom Östliga partnerskapet bättre kan anpassas efter det nya läget i regionen. Visst finns det frågor som är av gemensamt intresse för samtliga länder, men det är samtidigt viktigt att inte alltid ”bunta ihop” dem.  

Vad som krävs nu är en mer differentierad och flexibel hållning gentemot länderna med fokus på deras individuella behov. 

I dagsläget råder det samsyn mellan EU:s medlemsstater, EU-institutionerna och också partnerländerna om att Östliga partnerskapet ska bevaras som plattform för samarbetet mellan EU och grannländerna österut. Men partnerskapet behöver anpassas efter det nya säkerhetspolitiska läget och det är ett arbete som pågår just nu. De stora utmaningarna för partnerländerna och för Östliga partnerskapet som sådant är till stor del kopplade till Rysslands illegala aggression mot Ukraina och Rysslands agerande i regionen, men utmaningarna är fler än så. EU och Sverige har ett ansvar för att stötta de länder som vill närma sig EU. 

Det är mycket som har förändrats i regionen de senaste åren – konflikter, krig, protester och ökade repressioner. På vilket sätt kan Sverige bidra till att exempelvis stärka civilsamhället i Ukraina och Belarus under EU presidentskapet och framåt?  

– Av naturliga skäl ligger huvudfokus just nu på den oerhört svåra situationen i Ukraina till följd av Rysslands aggressionskrig, och så måste det vara. Men samtidigt får vi inte glömma bort att repressionen fortsätter i Belarus. Civilsamhället i Ukraina respektive Belarus genomgår nu en oerhört svår period men av olika skäl. Vi måste hela tiden påminna om att dessa aktörer behöver vårt stöd. Många av dem, i synnerhet de belarusiska aktörerna, befinner sig utanför landets gränser. Vi behöver hitta dessa aktörer, identifiera deras behov och styrkor och stötta dem så att de kan bevara sin kompetens. När det gäller det ukrainska civilsamhället är det nu väldigt viktigt att relevanta aktörer inkluderas i utformningen och genomförandet av de omfattande stödprogram som ska riktas mot Ukraina. Det svenska EU-ordförandeskapet talar ofta om vikten av detta i olika sammanhang. 

Civilsamhället i Ukraina respektive Belarus genomgår nu en oerhört svår period men av olika skäl. Vi måste hela tiden påminna om att dessa aktörer behöver vårt stöd.