3 anledningar: Därför är det dumt att använda bistånd som påtryckningsmedel

Nyhet - 2023-01-10
Det har talats mycket om att regeringen önskar effektivisera biståndet. Vi välkomnar det och är gärna involverade i processen. Menar man allvar med effektivisering bör man dock inte lägga krutet på att villkora bistånd för att få mottagarländer att ta emot återvändande medborgare.
Utrikesdepartementets byggnad i Stockholm


Här kommer tre anledningar till varför regeringen bör välja en annan linje: 

1. Det är ineffektivt bistånd

Bistånd ska utgå från lokala behov och lokalt ägarskap. Det är en grundläggande förutsättning för ett effektivt bistånd, vilket världens biståndsgivare och mottagare har enats om inom ramen för det Globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet, GPEDC. Under partnerskapets högnivåmöte för bara en månad sedan, då Sverige dessutom tog över medordförandeskapet för GPEDC, förnyades detta åtagande. Att använda biståndet som påtryckningsmedel på det här sättet är inte att utgå från mottagarens behov. I stället skulle det göra biståndet mindre effektivt. 

2. Det går emot OECD/DAC:s riktlinjer

I regleringsbrevet till Sida har regeringen klarlagt att biståndet endast får användas i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer för vad som kan klassificeras som bistånd. Medel som villkoras för migrationspolitiska syften får dock inte räknas som bistånd. Detta förtydligades alldeles nyligen i DAC:s principer för migrationsrelaterade aktiviteter (kriterium 2), där det står att en aktivitet inte får rapporteras som bistånd om utbetalningen av medel villkoras till migrationsrelaterade resultat, så länge det inte går att visa att villkoren i sig främst bidrar till att främja mottagarens utveckling snarare än givarens migrationspolitiska intressen. Villkor som handlar om återvändande kan knappast anses främst handla om att gynna mottagarens utveckling. 

3. Det riskerar att slå helt fel

En väldigt liten del av Sveriges bistånd går direkt till mottagarländernas statsapparater, och när det gör det handlar det ofta om att stärka granskning och kontroll av regeringen, t.ex. genom riksrevisioner, statistikbyråer och MR-ombudsmän. De som mest sannolikt kommer drabbas av indraget bistånd är i stället utsatta människor och de som arbetar för att stärka demokratin i landet. Lyssna gärna på Biståndskvarten med Sidas Göran Holmqvist för en fördjupad insikt om kopplingen mellan bistånd och migration. 

Kort sagt – detta är inte rätt metod för att effektivisera det svenska biståndet. Vi samtalar gärna om hur vi i stället kan jobba tillsammans för att se till att biståndet stöttar en stark demokratisk utveckling och ett levande civilsamhälle. 

Mer aktuellt