ForumCivs tre decennier i Kambodja

Nyhet - 2021-11-08
ForumCiv har sedan Kambodjas fria val 1993 stöttat civilsamhället och demokrati i nära tre decennier. Sedan tiden när Röda khmererna styrde har landet uppnått medelinkomstatus och ambitionen är att uppnå högre medelinkomst till 2030. Landets ekonomi har under den här tiden haft en genomsnittlig tillväxttakt på 7,7 procent.

ForumCivs program har bidragit till fattigdomsbekämpningen. Fokus har skiftat något under åren men stödet har alltid haft demokratiska praktiker och lokalt ägandeskap i centrum, där människor och mindre samhällen stöttats i att öka inflytandet över politiska beslut och den egna försörjningen.

Vårt hittills största program, The Green Ownership, uppskattas att ha gynnat en miljon människor och 271 mindre samhällen vilka stöttats med organisationsförstärkande insatser, dialog- och påverkansinsatser liksom kapacitet om naturresursförvaltning. Det har resulterat i större ägandeskap över naturresurser, större matsäkerhet och ökade inkomster. I samhällen, där till exempel vår partner Save Cambodia’s Wildlifes verkar, har fattigdomsnivåerna nära halverats, från 17,6 till 9,5 procent.     

Klimatförändringar och ekosystem

Då en majoritet av Kambodjas befolkning lever på landsbygden (76 procent år 2019) och är beroende av naturresurser för sin försörjning, är ansträngningar för att förbättra landsbygdsutveckling givna. Mellan 1996 och 2020 har Kambodja, enligt Khmer Times, genomlevt mer än 3 000 översvämningar och tusentals torkor och orkaner. Naturkatastroferna har dödat fler än tusen personer, skadat omkring tre miljoner hektar grödor och ödelagt omkring 14 700 hem. Klimatförändringarnas inverkan påverkar en redan utsatt situation, vilket resulterar i bland annat i en sårbar matproduktion och stigande matpriser.

 

ForumCivs långsiktiga stöd har bidragit till att öka landsbygdssamhällens försörjning genom ökad tillgång till och kontroll över naturresurserna där de bor. Miljövårdsprojekt spelar en viktig roll i att skapa tillitsfulla förhållanden hos befolkningen för att kunna tillämpa hållbar naturresursförvaltning. Det har åstadkommits genom att till exempel förespråka miljövänliga metoder inom ramen för lokala turistnäringar, som att minska användning av plast, öka turisters miljömedvetenhet, sophantering och trädplantering. Några av framgångarna inkluderar:

  • Skogsvård, som leds av fiske- och skogssamhällen, av ett område som täcker 716 tusen hektar uppskattas att skapa ett 42 tusen ton stort kolförråd som skogen binder till sig.
  • Som ett resultat av påverkansarbete har ett planeringsverktyg för kommuner tagits fram vilken inkluderar klimatförändringsintervention.
  • Intensiva ansträngningar gällande fiske-, skydd och vård av sexton samhällen har lett till att tio vilda fågelarter signifikant ökat, däribland pelikaner, storkar och hägrar. Vissa utrotningshotade djurarter har även ökat i antal, som pytonorm, kobra, tiger, iller och utter.
  • Åtta skogsvårdsområden på 1 222 hektar har ökat sin biologiska artmångfald och översvämmade skogsområden växer bättre.

Det gick upp för mig att sättet jag fiskade på kunde förstöra fiskebeståndet för hela samhället och det är anledningen till att jag slutade använda mig av illegal fiskeutrustning. (Meas Ye, som efter att ha arresterats för illegalt fiske genomgick träning och i stället blev en aktivist som skyddar fiskebeståndet.)

Vi informerar folk och myndigheter om vikten av fisk och översvämningsskog, om utmaningar och vad de kan göra för att skydda naturresurser. Fotona och kortfilmerna sprider vi för att skapa uppmärksamhet om problemen i samhället. (Hor Samath, från fiskesamhället Battambang genomgick träning i sociala medier, fotografi och videoproduktion och hur det kan användas för insamling och att öka medvetenhet till förmån för miljövård.)

Minoriteters rättigheter

Enligt Cambodian Indigenous People Organization, finns fem ursprungsfolk i Kambodja som diskrimineras och förföljs, vilket gör utvecklingsarbete för ursprungsfolk särskilt viktigt. De här grupperna utsätts i högre grad av markrofferi och avskogning.

ForumCiv arbetar med ursprungsfolk och genom åren har deras roll och rättigheter erkänts allt mer. De har byggt starka partnerskap och ökat samarbeten som rör markregistrering, markkonflikter och ökat tillslagen mot illegal verksamhet.

Som ett resultat av långsiktig påverkan för ursprungsfolks rättigheter har några milstolpar uppnåtts:

  • Regeringen antog planen för ursprungsfolks skydd och strategiska utveckling 2020-2023.
  • En teknisk arbetsgrupp för skydd och utveckling för ursprungsfolk och granskning av miljöpåverkan har etablerats.
  • Regeringen har påbörjat en lagändring av 2002 års marklagstiftning. Den nya lagen strävar efter att stärka ursprungsfolks kapacitet att kontrollera och skydda sina territorier, vilka är avgörande för deras försörjning.
  • Efter en två år lång påverkanskampanj förd av drabbade familjer gick Stung Trengs provinsiella regering med på att kompensera 30 hektar mark till 17 familjer vars jordbruksland översvämmades efter ett dammbygge.
  • Flertalet påverkansaktioner ledde till ett uppmärksammat rättsfall gällande marköverträdelse. Det resulterade i att biträdande sekreteraren i justitieministeriet fälldes och tvingades lämna sin post och lämna tillbaka mark till lokalsamhället. 

Det här radioprogrammet är ett bra sätt att kunna lyfta frågor som rör mitt samhälle, direkt till relevanta ministerier som miljödepartementet. Ämnet jag tog upp för diskussion var statusen på det naturreservat där vår skogsmark stulits av ett företag som ska använda marken för storskaligt jordbruk. (Kong Chheang, tillhör en etnisk minoritet från Kampong Thom provinsen, han bjöds in till ett radioprogram som startats med syftet att sprida kunskap om ursprungsfolks rättigheter.)

Juridiskt ansvar och lokalt ägandeskap

Skogsavverkningen i Kambodja är en utav de snabbaste i världen och det tillsammans med illegalt fiske, föroreningar och byggandet av vattenkraftsdammen i övre Mekongfloden riskerar livet för alla de människor som livnär sig på naturresurserna. Men genom åren har flertalet framgångsrika påverkanskampanjer genomförts för att skydda människor och miljö:

 
  • Genom formell registrering av fiske- och skogsorganisationer har positiva steg tagits mot juridiskt bindande skogs- och fiskerättigheter. Totalt har 56 utav 58 organiserade lokalsamhällen registrerats, vilket ger dem rätt att skydda och förvalta områdena.  
  • Påverkanskampanjer har resulterat i att regeringen reformerat fiskehanteringen. Reformen innebär att fiskeadministration föranläggs till provinsiell nivå och därmed faller under provinsiella jordbruks-, fiske- och skogsdepartements ansvar.
  • Genom social mediabevakning har organiserade samhällen lyckats dela olaglig aktivitet vilket lett till tre större tillslag av skogskriminalitet. I ett utav fallen arresterades tre tjänstemän anställda inom skogsadministrationen.
  • Ökad folkligt deltagande i fiskeskötsel har resulterat i mer effektivt lagrum rörande illegalt fiske, undanröjning av översvämmad skog och markintrång.

Utskovet har stor betydelse för 150 personers försörjning, majoriteten av kvinnorna i den gruppen försörjer sig direkt på ekoturism. Det var prioriterat som den främsta faktorn för hållbar ekoturism. (Chhoeun Sody, social ledare från Changkran Roy, som framgångsrikt lobbade lokala myndigheter vilka byggde dammluckan.)

Med det tekniska stödet växte vårt självförtroende. Syftet uppnåddes när vi kunde säkerställa finansiering för ekoturism i vårt skogssamhälle. (Sram Touch, ekonom på Changkran Roy Forest Community om hur finansiell kapacitet skapade oberoende för organisationen.)

Mer aktuellt

Nyhet - 2021-12-06

Uppdateringar inom Svenska Partnerskapsprogrammet

Svenska Partnerskapsprogrammet kommer att ingå en ny avtalsperiod med Sida år 2023. I samband med detta har ForumCiv sett över den övergripande utformningen av programmet i syfte att stärka vårt...

Nyhet - 2021-11-30

Temavecka mot könsrelaterat våld

Varför är könsrelaterat våld en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Mellan den 22-26 november arrangerar vi en vecka för diskussioner och opinionsbildning om hur vi vidtar åtgärder mot...