Demokrati på tillbakagång – civilsamhällets och biståndets roll

Nyhet - 2021-12-22
– Vi måste ställa oss upp och försvara demokratin. Det konstaterar Helena Bjuremalm, ställföreträdande enhetschef på Sidas demokratienhet.

ForumCivs seminarium under MR-dagarna modererat av Claudia Arenas.

Statistiken understryker brådskan i Helenas ord. För femtonde året i rad upplever världen en demokratisk tillbakagång. Mellan 2010 och 2020 ökade andelen av världens befolkning som lever i en autokrati från 48 till 68 %.

Den demokratiska tillbakagången har skapat ett livsfarligt klimat för personer som står upp för sina rättigheter. 2020 rapporterades 331 mord på människorättsförsvarare världen över – en ökning med 18 procent i jämförelse med året innan.

2020 rapporterades 331 mord på människorättsförsvarare världen över.

Under Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg i början av december anordnade ForumCiv ett samtal om hur Sverige kan stötta demokratiaktivister runt om i världen. På plats tillsammans med Helena Bjuremalm fanns Anders Pettersson, chef för Civil Rights Defenders, och Yuko Sato, forskare på V-Dem Institute. De fick lyssna till lokala röster som beskrev situationen i Kambodja, Kenya och Belarus, och delta i en diskussion om vilken roll svenskt bistånd spelar.

Ursprungsfolkens rättigheter krymper i Kambodja

Sao Vansey, chef för Indigenous Community Support Organization (ICSO) i Kambodja, deltog för att prata om civilsamhället i sitt hemland och den osäkra situationen som han och hans organisation befinner sig i.

– Förhållandena som urfolken just nu lever under tyder på att oroande förändringar äger rum på en skala som saknar motstycke, berättar Vansey.

Svag politisk styrning och brist på skydd för ursprungsfolkens territorier leder till dispyter och rättighetskränkningar. Jordbruksmark som omvandlas till industriella plantageodlingar och skogsskövling har försämrat tillgången till mat. Nya, intensiva jordbrukstekniker ersätter urfolkens traditionella metoder. Privata företag och inflytelserika personer tar över ägandet av mark, och ersätter på så sätt det gemensamma ägandeskapet. Detta står i strid både med kambodjansk och internationell lagstiftning.

Men att höja rösten mot denna utveckling är både svårt och farligt. Vansey förklarar att urfolken ofta inte är medvetna om sina rättigheter och står försvarslösa inför yttre påtryckningar.

– Under de senaste åren har jag känt att jag granskats av regeringen på grund av mina åtaganden för urfolks rättigheter i Kambodja, berättar han.

Under de senaste åren har jag känt att jag granskats av regeringen på grund av mina åtaganden för urfolks rättigheter i Kambodja.

Strukturer för ett starkt civilsamhälle

Vansey understryker vikten av att svenskt bistånd fortsätter stötta civilsamhället och människorättsförsvarare i Kambodja. Enligt Yuko Sato vid V-Dem Institute ökar motståndet mot civilsamhället världen över. Situationen har förvärrats allvarligt i 50 länder under de senaste tio åren, visar institutets data.

Helena Bjuremalm vid Sidas demokratienhet framhåller vikten av att stödja civilsamhällesorganisationer, i synnerhet de som jobbar med särskilt utsatta grupper. Som exempel på en partner som får stöd av Sida nämner Helena Digital Defenders Partnership och Access Now. De jobbar dygnet runt för att hjälpa människorättsförsvarare över hela världen som blir hackade eller förföljda online.

En viktig del av att bygga upp ett starkt civilsamhälle, menar Helena, är stödet till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR).

– FN:s MR-kontor är en spindel i nätet och på ett sätt grundstrukturen i hela det här arbetet med sitt globala mandat och normativa arbete avseende de mänskliga rättigheterna. Givet den negativa trenden för mänskliga rättigheter och demokrati tycker jag att det är viktigt att nämna dem. Denna grundstruktur för global MR-övervakning måste finnas på plats, vara resurssatt och användas.

En viktig del av att bygga upp ett starkt civilsamhälle är stödet till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

OHCHR arbetar även för att integrera ett människorättsperspektiv i alla FN-organs arbete. De ansvarar bland annat för att samordna de 45 tematiska specialrapportörernas arbete. Bland dem finns en specialrapportör för just människorättsförsvarare.

Ett starkare globalt demokratibistånd

Sedan protestvågor bröt ut efter det kraftigt kritiserade valet i Belarus förra året har president Lukashenko tagit ett allt hårdare tag om landet.

– Statstjänstemän och journalister har trakasserats, arresterats och fängslats. Men motståndet fortsätter, till och med från personer i exil. Kvinnor har spelat en avgörande roll genom att gå ut på gatorna i fredliga demonstrationer.

Så beskriver Ksenija Paksina situationen i landet. Ksenija arbetar med projektstöd vid ForumCivs kontor i Östeuropa och deltog i seminariet på MR-dagarna för att beskriva läget för människorättsförsvarare i Belarus. Situationen i landet innebär att det hade varit för riskabelt för en lokal aktivist att själv ställa upp.

– Sverige har haft ett starkt engagemang för att stödja en demokratisk utveckling, och det har varit synligt för folket, berättar Ksenija Paksina.

Enligt Helena Bjuremalm är Sverige relativt stora när det kommer till demokratibistånd, och hon anser att det vore bra om andra länder också prioriterade demokrati i utvecklingssamarbetet. När det kommer till hur det internationella biståndet kan stärka demokratin runt om i världen framhäver Helena biståndsformen kärnstöd.

Det vore bra om andra länder också prioriterade demokrati i utvecklingssamarbetet.

– Det är viktigt att förmedla det stöd vi ger på ett sätt så att det blir långsiktigt och flexibelt, säger hon. Det ger aktivister och deras organisationer chansen att själva bestämma vad som är viktigt för dem.

Vidare anser Helena att det är viktigt att ge stöd till fria och oberoende medier. Enligt Yuko Sato vid V-Dem Institute är press- och yttrandefrihet bland de mest hotade demokratiska rättigheterna.

– Det är ett väldigt underprioriterat område globalt sätt, berättar Helena. Bara 0,3 % av det globala biståndet går till fria och oberoende medier.

Vikten av oberoende forskning

Claudia Arenas från ForumCiv, Yuko Sato från V-Dem Institute och Helena Bjuremalm från Sida.
 

–  I ljuset av den nuvarande autokratiseringen och mäktiga autokratiska stater finns det ett akut behov av en global koalition för att skydda demokratin och demonstrera demokratins fördelar, menar Yuko Sato vid V-Dem Institute.

Akademisk frihet är nästan lika hotad som yttrandefriheten.

För detta krävs kunskap. Dels måste vi veta hur situationen för demokrati och mänskliga rättigheter ser ut runt om i världen och åt vilket håll utvecklingen går. Och dels måste vi bygga upp en forskningsbaserad kunskapsbas om de fördelar ett demokratiskt styrelseskick innebär. Yuko menar att detta inte bara skulle hjälpa beslutsfattare utan också främja demokratiaktivister. Lättillgängliga, konkreta fakta gör det svårare för omvärlden att blunda för deras situation.

Enligt Helena Bjuremalm är fri och oberoende forskning ett område som Sverige redan ger stöd till, men där det finns utrymme att göra mer. Sida har nyligen inlett ett samarbete med ett nätverk som skyddar forskare från bland annat Afghanistan.

– Akademisk frihet är nästan lika hotad som yttrandefriheten, berättar Helena. Det fria ordet, och kunskap som forskare kan frambringa, är sådant som är mycket viktigt för civilsamhällesorganisationer att kunna använda sig av. Och ofta är ju forskare själva med i debatten.

Civilsamhället är avgörande

I ljuset av den demokratiska tillbakagången blir det internationella stödet till ett starkt civilsamhälle viktigare än någonsin. OECD:s biståndskommitté DAC konstaterar att civilsamhället är avgörande om vi ska ha en chans att nå de Globala målen och att mer måste göras de kommande tio åren för att stärka dessa aktörer.

Tidigare i år gick kommittén därför ut med rekommendationer om hur utvecklingssamarbetet kan bli bättre på att skydda det demokratiska handlingsutrymmet och inkludera civilsamhällsorganisationer. När OECD-DAC antar rekommendationer väger det tungt, menar Helena Bjuremalm. Under våren kommer Sida därför anordna ett samtal i sin serie Development Talks om hur Sverige kan omdefiniera partnerskapet med civilsamhället.

I ljuset av den demokratiska tillbakagången blir det internationella stödet till ett starkt civilsamhälle viktigare än någonsin.

Mer aktuellt

Nyhet - 2021-12-15

ForumCivs medlemmar på MR-dagarna 2021

Vikten av solidaritet och samarbete mellan olika delar av civilsamhället – och mellan demokratiska länder – är något flera av ForumCivs medlemsorganisationer underströk under Mänskliga...

Nyhet - 2021-12-07

Gräsrötterna är revolutionens styrka

Under veckan gästades EaP-nätverket av den oppositionella belarusiska presidentkandidaten, som oberoende valundersökningar skulle utnämna som trolig vinnare i ett fritt val,  Sviatlana Tsikhanouskaya...

Nyhet - 2021-12-06

Uppdateringar inom Svenska Partnerskapsprogrammet

Svenska Partnerskapsprogrammet kommer att ingå en ny avtalsperiod med Sida år 2023. I samband med detta har ForumCiv sett över den övergripande utformningen av programmet i syfte att stärka vårt...