Sverige blir största mottagaren av det egna biståndet
Regeringen gör stora nedskärningar i biståndet i vårändringsbudgeten som presenterades idag. 9,2 miljarder kommer att avräknas från biståndet under 2022 för att täcka kostnader för mottagandet av människor som flyr kriget i Ukraina. Det är nästan en femtedel av biståndet och motsvarar mer pengar än det sammanlagda biståndet till Sveriges tio största samarbetsländerna. Samtidigt sa finansminister Mikael Damberg att Sverige har ett bra utgångsläge och att ekonomin är stark när han presenterade vårpropositionen.
När behoven är som störst och återhämtningen efter pandemin är otroligt ojämn globalt väljer Sveriges regering att besluta om minskat bistånd.
- Sverige blir nu det största mottagarlandet av svenskt bistånd, det är bedrövligt. Det är verkligen inget att vara stolt över som biståndsminister. Vi behöver inte välja, vi har råd att ta emot flyktingar från Ukraina utan att ta från de mest utsatta i andra delar av världen. Det här kommer få förödande konsekvenser för de människor som vi stödjer genom svenskt bistånd, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare, ForumCiv.
Budgetbeslutet innebär att Sidas utbetalningar till biståndsverksamheten under 2022 begränsas med 6,9 miljarder kronor för att kunna täcka kostnaderna för flyktingmottagandet. Sida ska nu utreda hur nedskärningarna ska genomföras.
- När behoven är som störst och återhämtningen efter pandemin är otroligt ojämn globalt väljer Sveriges regering att besluta om minskat bistånd utan att det har gjorts en analys av hur nedskärningarna ska göras och vilka konsvenser det får för människor som lever i fattigdom och förtryck vilket är anmärkningsvärt och väldigt, väldigt allvarligt, fortsätter Anna Stenvinkel.
Sverige bäst i klassen på att urholka biståndet
Sverige ser nu ut att vara de EU-land som gör störst avräkningar för flyktingmottagandet. Vi har tidigare sett hur andra givarländer följt med när Sverige ökade avräkningarna för inhemskt flyktingmottagande i mitten av 2010-talet. Vi har också sett hur osäkra prognoser för avräkningarna leder till stor ryckighet i biståndsbudgeten som försvårar den långsiktighet som är så viktig för att nå resultat i biståndet.
Bara för att det är enligt reglerna betyder inte det att det är bra eller rätt sätt att använda biståndspengar på.
- Detta är skamligt – vi ska fortsätta stå för ett starkt bistånd inte vara bäst i klassen på att urholka det. Det här borde inte ens räknas som bistånd eftersom det inte bidrar till att nå biståndets mål. Bara för att det är enligt reglerna betyder inte det att det är bra eller rätt sätt att använda biståndspengar på, säger Anna Stenvinkel.
Läs vår kommentar i OmVärlden om hur nedskärningarna kan påverka oss.
Andra nyheter
Riksdagsledamöter, ni har nu världens chans
Ni 349 ledamöter kan bidra till ett Sverige som ser att säkerhet är mer än militära muskler. Ett Sverige som förebygger kriser och konflikter, tar klimatkrisen på allvar och investerar i trygghet...
EU:s bistånd minskar och de mest utsatta drabbas hårdast
EU:s bistånd minskade kraftigt under 2025 och en allt större del går till kostnader och intressen med svag koppling till fattigdomsbekämpning. Vi kommenterar årets AidWatch-rapport och varnar för att...
Biståndet måste gå dit behoven är som störst
När finansiering blir mindre förutsägbar och insatser avslutas snabbt är det människor i fattigdom, konflikt och utsatthet som drabbas hårdast. Sverige behöver en långsiktig biståndspolitik som sätter...