Fortfarande avräkningar i biståndsbudgeten

Biståndsbudgeten för 2020 uppgår till 52,1 miljarder kronor, det motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Det är en ökning med 1,4 miljarder jämfört med 2019. En stor del av ökningen går till multilaterala utvecklingsbanker och fonder.

Regeringen ökar Sidas förvaltningsstöd. Detta ligger i linje med rekommendationen om att stärka Sidas kapacitet från OECD-DAC:s granskning av Sveriges utvecklingssamarbete. Stödet till civilsamhället är oförändrat och ligger kvar på drygt 1,8 miljarder, trots det ökade utmaningarna med minskat demokratiskt utrymme som organisationer står inför i många länder. 

Stödet till organisationer och aktivister, så att de kan fortsätta att verka, är centralt för att bidra till en demokratisk utveckling.

Stödet till civilsamhället är oförändrat trots att hoten ökar mot organisationer och aktivister globalt.

Avräkningarna minskar men nya kostnader läggs till

Avräkningarna för flyktingmottagande uppgår till 2,3 miljarder kronor för 2020. I budgetpropositionen presenterar regeringen den nya modellen för att beräkna avräkningarna för inhemskt flyktingmottagande.  Kostnaderna för flyktingmottagande blir ca 370 miljoner kronor lägre 2020 jämfört med om den tidigare modellen hade fortsatt att användas. 

Det är positivt att avräkningarna minskar med den nya modellen, men det är inte tillräckligt.

– Det är positivt att avräkningarna minskar med den nya modellen, men det är inte tillräckligt. Vår grundprincip är att bistånd ska vara bistånd och inte gå till annat, så på sikt bör Sverige helt fasa ut avräkningarna, säger Forum Syds generalsekreterare Anna Stenvinkel 

Forum Syd är kritiska till att regeringen lägger till nya kostnader i modellen. Etableringsstöd till nyanlända tas nu också från biståndsbudgeten. Det är en kostnad som inte fanns med tidigare men som tillåts enligt OECD DAC:s förtydligade direktiv för kostnader för mottagandet av asylsökande. 

– Detta är anmärkningsvärt och ligger inte i linje med OECD DAC:s uppmaning om att beräkna avräkningarna så restriktivt som möjligt. Det är inte rätt att börja avräkna kostnader som Sverige inte tidigare har tagit från biståndet, det är allt annat än restriktivt, säger Anna Stenvinkel. 

Regeringen skriver att en av utgångspunkterna för framtagandet av en ny modell har varit transparens, förutsägbarhet och långsiktighet. Trots det framgår inte kostnader per asylsökande i redovisningen av modellen. Det gör det svårt att jämföra om den nya modellen är mer restriktiv än den tidigare.

Offensiven konkretiseras inte i budgeten mer än att regeringen ska bredda, stärka och öka stödet till demokratin och dess institutioner, röstbärare och försvarare under 2020.   

Regeringens demokratioffensiv 

Viktiga perspektiv som yttrandefrihet, medborgligt deltagande, mänskliga rättigheter, tydligt lokalt ägarskap och ett levande och starkt civilsamhälle lyfts i beskrivningen av regeringens redan aviserade demokratioffensiv.

Offensiven konkretiseras inte i budgeten mer än att regeringen ska bredda, stärka och öka stödet till demokratin och dess institutioner, röstbärare och försvarare under 2020.   

Regeringen ska anta en ny strategi för att öka demokratifokuset hos biståndsaktörer och se över hur ökade krav kan ställas på de länder som mottar svenskt bistånd att leva upp till rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Sida har tidigare fått i uppdrag att se över och stärka sitt demokratiarbete som ska redovisas till regeringen den 1 december.