Biståndspolitik

Att vara drabbad av fattigdom handlar inte bara om en brist på ekonomiska resurser utan också om att människor nekas sina mänskliga rättigheter, diskrimineras eller på andra sätt saknar möjligheter att påverka sina liv. Stora framsteg har gjorts för att minska fattigdomen i världen men samtidigt ser vi en växande ojämlikhet.

Internationellt bistånd är den enda resursen som har fattigdomsminskning och att hindra mänskligt lidande som sitt syfte. Biståndet spelar därför en unik roll när det gäller att nå människor som är längst ifrån, men det är också en begränsad resurs. Biståndsgivare har ett ansvar att säkerställa att biståndet når de människor som behöver det mest och att det prioriteras till sådant som inte nås av andra typer av utvecklingsfinansiering. Det handlar om humanitärt stöd, stöd till utbildning, hälsa och sociala trygghetssystem, stöd till stärkta institutioner och långsiktigt stöd till organisationer och rörelser i det civila samhället – som är centrala för en demokratisk och hållbar utveckling där alla inkluderas.

Sverige måste återinföra enprocentsmålet

Målet för svenskt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. 

Sverige har länge haft ett åtagande om att biståndet ska uppgå till en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Den senaste tiden har stora avräkningar på biståndet gjorts för att finansiera flyktingmottagande, vilket i praktiken sänker biståndsnivån avsevärt. Efter valet 2022 har dessutom enprocentsåtagandet övergivits av den nya regeringen, vilket innebär ett lägre bistånd än tidigare. Det är beklagligt. Sverige måste snarast återinföra enprocentsåtagandet och värna ett generöst bistånd som inte urvattnas av kostnader som inte främjar biståndets mål.

 ForumCiv arbetar för en ambitiös biståndspolitik och för att säkra biståndets volym och kvalitet.  Det handlar om att arbeta för att svenskt och internationellt bistånd ska präglas av ett rättighetsperspektiv och utgå från behov hos människor som lever i fattigdom. Det handlar också om att arbeta för att åtagandena om utvecklingseffektivitet, som demokratiskt ägandeskap, inkluderande partnerskap och resultat, ska uppfyllas.

Utvecklingsfinansiering – mer än bara bistånd

Biståndet är långt ifrån tillräckligt för att finansiera hållbar utveckling där ingen lämnas utanför. Om vi ska nå målen i Agenda 2030 behövs mer och bättre finansiering. Det handlar om skatteintäkter, privata investeringar, remitteringar och skuldhantering.