Urvattnat lagförslag från EU om företags ansvar

En ung pojke jobbar i en textilfabrik i Indien. Fotograf: Paul Prescott/Shutterstock.com.

EU-kommissionen presenterade under onsdagen sitt lagförslag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö i sina värdekedjor. Det behövs bindande regler för företag, eftersom det är uppenbart att frivilliga riktlinjer inte är tillräckligt. Farliga arbetsplatser, förekomst av barnarbete, kränkningar av fackliga rättigheter, hot mot urfolk, tvångsförflyttningar och hälsorisker är exempel på övergrepp mot mänskliga rättigheter kopplat till företagande runt om i världen. Ett bindande regelverk är avgörande för att kunna förhindra dessa kränkningar. Därför var förhoppningarna på EU:s lagförslag stora.

Alla företag omfattas inte av lagförslaget

En stor brist i förslaget är att lagen bara ska gälla för större företag och inte omfatta små och medelstora företag. Lagen ska endast omfatta företag med över 150 miljoner euro i omsättning och fler än 500 anställda som är verksamma på EU:s gemensamma marknad. Vad gäller företag i högrisksektorer som textilindustri, jordbruk, skogsbruk och utvinningsindustri ska bolag med mer än 250 anställda och som omsätter mer än 40 miljoner euro omfattas. Men ändå skulle inte ens en procent av företagen i EU omfattas. Det är viktigt att alla företag omfattas, eftersom även mindre företag kan orsaka eller bidra till negativ påverkan på mänskliga rättigheter.

FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter omfattar alla företag. Små och medelstora företag borde få kapacitetsstöd och hjälp med att införa due diligence-processer anpassade till deras storlek, istället för att de exkluderas. Positivt är dock att lagen ska täcka både företag med hemvist i EU och företag från länder utanför EU som är verksamma på unionens marknad. Detta bidrar till att skapa en mer jämlik spelplan.

Det finns kryphål för företagen som gör att de skulle kunna komma undan med att bara kontrollera första ledet i sin leverantörskedja.

Det är positivt att det finns ett civilrättsligt ansvar för företag, så att företag kommer att kunna hållas ansvariga för skador som deras verksamhet orsakat både inom och utanför EU. Men det finns kryphål för företagen som gör att de skulle kunna komma undan med att bara kontrollera första ledet i sin leverantörskedja. Företag skulle kunna slippa undan ansvar genom särskilda klausuler i sina avtal med leverantörer. De allvarligaste kränkningarna av mänskliga rättigheter sker oftast längre bak i leverantörsleden, där spårbarheten är svårare. Därför är det viktigt att hela värdekedjan verkligen omfattas.

Risk att sanktionerna blir svaga

Enligt förslaget ska företag inrätta en klagomålsmekanism. Förslaget innehåller också sanktioner för företag som bryter mot lagen och inte lever upp till sitt ansvar, vilket är välkommet. EU:s medlemsstater ska införa sådana sanktioner baserat på företagens omsättning. Men förslaget fastställer inte något konkret belopp eller intervall för sådana ekonomiska sanktioner, vilket innebär att medlemsländer kan fastställa svaga eller helt olika sanktionssystem. Förslaget innehåller heller inget om att företag som bryter mot due diligence-kraven ska uteslutas vid offentlig upphandling.

Svårt för drabbade att driva rättsprocesser

Förslaget tar inte upp de hinder som finns för drabbade att få tillgång till gottgörelse och möjligheter att driva rättsprocesser. Det är väldigt svårt för exempelvis småbrukare, urfolk eller lokala människorättsförsvarare att starta juridiska processer mot företag. Systematiska hinder utgörs av exempelvis omfattande bevisbörda, höga kostnader och begränsningar att föra grupptalan.

Det är väldigt svårt för exempelvis småbrukare, urfolk eller lokala människorättsförsvarare att starta juridiska processer mot företag.

Formuleringarna kring konsultationer med berörda intressenter är svagare än i FN:s vägledande principer och lämnar utrymme för tolkning. Förslaget säger att konsultationer ska hållas där det är relevant.

EU-lagen får inte bli en papperstiger och det får inte finnas en massa kryphål som gör att företagen slipper undan sitt ansvar. Och lagen måste omfatta alla företag, oavsett storlek. Den svenska regeringen behöver nu agera aktivt i EU för att se till att förslaget förstärks så att lagen blir effektiv och leder till att företag hålls ansvariga för miljöskadlig verksamhet och negativ påverkan på mänskliga rättigheter. En kraftfull lag kan förbättra situationen för miljontals människor över hela världen. Detta bör vara en prioriterad fråga under det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023.

Läs mer om lagförslaget

Vi kommenterar lagförslaget i Altinget. Läs artikeln Leverantörskedje-lag anses tandlös i flera delar: Redan där idag. Du kan även läsa mer i artikeln EU-förslag: Företag ska ta ansvar för barnarbete och miljöförstörelse på Europaportalen.