Ska EU:s bistånd gå till fattigdomsbekämpning eller migration?

Som världens största biståndsgivare har EU stor möjlighet att bidra till förändring för människor som lever i fattigdom eller förtryck. 

Tyvärr ser vi att prioriteringarna inom biståndet alltmer styrs av medlemsstaternas migrationspolitiska intressen, istället för behoven hos människor som lever i fattigdom. Biståndspengar används för att stoppa människor på flykt exempelvis genom gränsbevakning och stöd till militära aktörer.

Bistånd villkoras också för att få mottagarländer att hindra migration eller ta emot medborgare som nekats asyl i EU. Samtidigt når inte EU upp till sina biståndsåtaganden om att ge 0,7 procent av BNI i internationellt bistånd och att 0,15-0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna. 

Sveriges röst behövs för att värna ett bistånd med fattigdomsbekämpning i fokus. I del tre av Forum Syds artikelserie om EU-kandidaternas positioner i frågor om EU:s roll som global aktör undersöker vad de tycker om prioriteringarna i EU:s bistånd. 

Läs kandidaternas svar till våra frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och biståndspolitik.

EU:s bistånd ska inte stoppa människor på flykt

Vår enkät visat att de flesta partierna säger tydligt nej till att EU:s bistånd ska användas för att hindra migration. ”Nej! Absolut inte”, svara Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke. ”EU ska inte hindra migration, utan ta ett rättssäkert och solidariskt ansvar för flyktingar”, säger Soraya Post, Feministiskt Initiativ. 

"EU:s biståndspengar bör gå dit de gör mest nytta. Inte för att förhindra migration", Frederick Federley, Centerpartiet.

Moderaterna och Kristdemokraterna ger inte lika tydliga besked, båda partier anser att bistånd bör bidra till fred och välstånd i vårt närområde och därigenom förebygga migration. Liberalerna anser att bistånd kan användas som incitament för att mottagarländer ska ta emot medborgare som nekats asyl i EU. 

Mer bistånd till de minst utvecklade länderna

En stor del av EU:s bistånd går till medelinkomstländer, vilket kritiseras i OECD DAC:s granskning. Majoriteten av partierna anser att mer av EU:s bistånd ska gå till de minst utvecklade länderna. ”EU bör åtminstone nå målet om att minst 0,2 procent av BNI ska gå till de minst utvecklade länderna senast 2030, helst tidigare” svarar Vänsterpartiets Malin Björk.

Även Socialdemokraterna stödjer målet men Heléne Fritzon svarar också att ”samtidigt lever många av världens fattiga i medelinkomstländer och arbetet med att bekämpa fattigdom och ojämlikhet är högst aktuellt även i dessa länder. Det är viktigt att alla ska med, i linje med utfästelsen i Agenda 2030”. 

”Om världen ska nå de globala målen i Agenda 2030, och de mest utsatta, då måste betydligt mer resurser fokuseras på låginkomstländerna", säger Soraya Post, Feministiskt Initiativ.

”Ja, biståndet från EU bör nå de allra fattigaste länderna och de mest utsatta människorna. Det är där störst behov finns och biståndet kan göra mest skillnad i att långsiktigt och hållbart stärka individer och samhällen. Samtidigt är det viktigt att EU agerar enligt Agenda 2030 och Parisagendan. Biståndet är ett verktyg för att nå målen” svarar Centerpartiets Fredrick Federley. 

Liberalerna utmärker sig och tycker inte att mer bistånd ska gå till låginkomstländer. EU:s bistånd ska ha demokrati som huvudsakligt mål, menar Liberalernas Karin Karlsbro. ”Det finns ingen bättre lösning mot fattigdom, förtryck, ojämställdhet och korruption - än demokrati. EU bör därför genom sitt bistånd följa upp den demokratiska utvecklingen och sätta hårda krav för ökat mottagande”, fortsätter hennes svar.

Fler länder måste leva upp till sina biståndsåtaganden

Bara fyra av EU:s medlemsstater lever upp till målet att ge om 0,7 procent av BNI i bistånd. Även här får EU kritik i OECD DAC:s granskning, som anser att EU bör göra mer för att följa upp att medlemsstaterna lever upp till sina biståndsåtaganden. Detta är något som får medhåll från flera kandidater. 

Här menar Socialdemokraternas Heléne Fritzon att ”Europaparlamentet spelar en viktig pådrivande roll för att EU-länderna ska värna biståndet och följa sina åtaganden, till exempel genom parlamentets resolutioner, lagstiftningsarbete och debatter.” Liberalernas Karin Karlsbro och Moderaternas Tomas Tobé pekar på EU-kommissionens roll att följa upp medlemsstaternas biståndsåtaganden men föreslår inga ytterligare sätt för hur EU kan arbeta mer aktivt med detta.

”EU bör anta handlingsplaner för att fler länder når upp 0,7-procentsmålet", säger David Lega, Kristdemokraterna.

Miljöpartiet vill se ett fördjupat samarbete: ”I dagsläget saknas effektiva verktyg för EU att sätta press på de medlemsstater som inte lever upp till dessa målsättningar. Vi tycker att samarbetet kring bistånd och internationellt utvecklingsarbete bör fördjupas på EU-nivå, och att Sverige ska arbeta för en större samverkan på detta område”, säger Jakob Dalunde. 

Läs mer om vad kandidaterna lovar inför EU-valet

EU-kandidater lovar hårdare krav på företag, sex av åtta partier lovat jobba för bindande lagstiftning för företag att respektera mänskliga rättigheter.

EU-valet: mycket står på spel, hur ser parlamentarikerna på EU:s roll att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter?