Civilsamhället diskuterar säkerhet i Östeuropa med utrikesministern

Under 2021 är Sverige ordförande för OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och har stora möjligheter påverka organisations roll i att stärka tryggheten i regionen. Det är en utmanande tid att ta på sig denna roll eftersom organisationer möter nya och stora utmaningar och säkerhetskontexten har förändrats drastiskt, speciellt i Östra Partnerskapsregionen. Nya konflikter, kriser och hot har dykt upp i regionen. Utmaningarna sträcker från bland annat miljö- och klimat-frågan, cybersäkerhet och den pågående pandemin.

Säkerhetssituationen i Östra Partnerskapsregionen är allvarlig och det finns mycket som behövs göras. Armenien och Azerbaijan är fortfarande skakade av det krig som nyligen pågick över regionen Nagorno-Karabakh/Artsakh. I Georgien stormar polisen oppositionella och mötes- och yttrandefriheten hotas. Utbrytarregioner i Kaukasus och Moldavien utmanar säkerheten och identitetsfrågan och i Ukraina stiger oron över framtiden för den Rysk-annekterade Krimhalvön. 

Samtidigt ser vi hur människor i Belarus fortsätter stå upp för demokrati och fria val trots regimens skoningslösa massarresteringar av fredliga demonstranter. Över hela regionen kämpar befolkningen för sina mänskliga och demokratiska rättigheter – en kamp som Sverige, genom ordförandeskapet i OSSE har både möjlighet och skyldighet att stärka och stötta. 

Viktigt dialogutbyte med ministern

Nätverket, som består av 37 svenska organisationer, hade under diskussionen med Ann Linde möjlighet att bjuda in sina lokala partners och lyfta lokala perspektiv från regionen. Bland annat lyftes ungdomars säkerhet och inkludering, betydelsen av att inkludera kvinnor i fredsförhandlingar samt vikten att vidga säkerhetsperspektivet till att också fokusera på mänsklig säkerhet och utsatta gruppers sårbarhet, exempelvis HBTQI-personer eller kvinnor i våldsamma relationer.

Bland både Nätverkets medlemmar och Ann Linde fanns en stor enighet om att OSSE måste ha ett långsiktigt perspektiv så att civilsamhällets möjligheter att verka garanteras även efter att det svenska ordförandeskapets slut. Medlemsländerna i OSSE turas om i ordföranderollen och 2022 tar exempelvis Polen över klubban - ett land där det demokratiska utrymmet minskat radikalt de senaste åren.

– Vi måste arbeta tillsammans med vårt gemensamma mål att etablera säkerhet som når alla. Som ordförande i OSSE kommer Sverige bland annat att prioritera jämställdhet samt fokusera på att civilsamhällets röster inkluderas i alla dimensioner av säkerhet. Vi kommer även att försöka säkerställa att dessa prioriteringar och arbetssätt starkt etableras i organisationen så att de kan bestå framöver, svarade en instämmande Ann Linde om hennes syn på civilsamhällets roll i regionen.

Säkerhetsfrågan måste inkludera människors rättigheter och trygghet

Trots motgångar fortsätter civilsamhället i regionen ihärdigt att stå upp för människliga rättigheter, hållbarhet, demokrati och anti-diskriminering. Under mötet med Ann Linde lyfte nätverkets medlemmar att säkerhetsläget i länderna sätter djupa spår i människors vardag. Det är därför viktigt att Sverige och OSSE inte lägger allt krut på endast säkerhetsåtgärder, utan även relationsbyggande och långsiktigt återskapande av mänskliga rättigheter och trygghet för alla delar av befolkning

– Vi ser fram emot att fortsätta hålla en nära dialog med Ann Linde och UDs task force för det svenska ordförandeskapet i OSSE. Nätverket planerar att outtröttligt fortsätta bidra med en koordinerad och stark röst för civilsamhället både i anknytning till säkerhet samt andra frågor som rör utvecklingen i regionen, säger Sofia Strive, koordinator för det svenska civilsamhällets nätverk för Östrapartnerskapsregionen och Ryssland om mötet med utrikesministern.

Vad är Östliga partnerskapet?

Östliga partnerskapet (också känt under akronymen EaP, Eastern Partnership) är en del av EU:s grannskapspolitik och spelar en central roll i att fördjupa EU:s relationer med länderna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Belarus. Sverige var det land som tillsammans med Polen 2009 initierade att EU skulle arbeta med denna region som en gemensam grannskapspolicy. Syftet är att stärka partnerländernas politiska associering och ekonomiska integration med EU, bland annat genom handelsavtal och samarbete inom olika sakområden. EU och de sex länderna i Östra Partnerskapsregionen arbetar även gemensamt för att etablera reformer för att stärka rättigheter och friheter i regionen och öka regionalt samarbete.